Livsstatus;

lever, det går väl. Solen gör mig glad, och jag tror att jag behöver det. Pk, cigg och en riktigt fin människa i min närvaro gör allting så himla mycket lättare. Allt är lättare när han är runt om kring mig, och inte bara där inne i mig. Behöver lite festival, behöver lite frihet, behöver lite bästavän igen. Kom tillbaka då.

Can you feel your heartbeat racing?

Nej men, att jag inte avreagerar mig mer här längre. Jag skulle nog behöva det i tider som dessa.

Ångest i bröstet från helvetet och allt gör bara förfärligt ont. Jag önskar att jag kunde säga att allt var bra, att jag går på drömskolan som jag alltid velat gå på, att jag har världens finaste pojkvän vid min sida och att mina vänner stöttar mig mer än någonsin. Men så är det inte riktigt.

Vad ska man ta sig till när man känner sig minst i världen?

Men jag gråter bara i regnet.

Ångest och panik och ett vrak som jag som mest vill lägga sig ner och dö.

Så blås en kyss och fyll min kvot

Svullna ögon efter en jobbig natt. Jag blir nog hemma idag.

Kaoskväll/natt/liv

Den vackraste stunden i livet var den när du kom.

Jag hatar mina föräldrar, dom förstår verkligen ingenting. Jag vet att alla säger så, men dom gör verkligen inte det! Dom klagar bara på mig, hela jävla tiden. Jag blir så jävla sänkt av deras kommentarer och påståenden. Hur ni säger hur jävla värdelös jag är, att jag är dum i huvudet, att jag ska dra åt helvete, att jag inte gör någon nytta osv. Det gör så jävla ont. Är jag verkligen så misslyckad? Jag kan inte sluta gråta.

Jag känner hur det här kommer gå åt helvete, jag kommer seriöst gå in i väggen. På riktigt. Jag känner hur paniken kommer, helt random, när vi sitter på lektioner. Hur jag känner att jag inte kommer orka med det här. Jag hör röster i huvudet som skriker en massa saker, jag kan inte koncentrera mig. Jag har gått i skolan sedan den 17e och jag känner redan hur det tar emot att vakna på morgonen, gå upp ur sängen och möta en ny dag.

Men hur gör man då? Hur får man ett stopp på det? Stopp på känslan som gör att man inte vill fortsätta leva. Daniel är min livsglädje just nu, utan honom så vet jag verkligen inte hur jag skulle orka.





Världens finaste Daniel, min ängel.

Just burn my body in a box.

Och föresten, jag hatar er. Jävla föräldrar, ni förstår fan ingenting. Kom fan inte och säg en massa saker till mig när ni inte har en jävla aning om hur det egentligen är. Jag vill inte ha er i mitt liv. Jag sk flytta så fort jag kan till ett eget rum som jag ska hyra i Hammarby Sjöstad. Det kommer bli bäst. Slippa er och ert jävla tjat. Och det ni oroar er för ska hända om jag flyttar hemifrån? Ja, det är exakt så det ska bli. Det växer fram ur hatet jag känner, hatet som är riktat mot er. Se det som ert eget fel.