Ångest i bröstet från helvetet och allt gör bara förfärligt ont. Jag önskar att jag kunde säga att allt var bra, att jag går på drömskolan som jag alltid velat gå på, att jag har världens finaste pojkvän vid min sida och att mina vänner stöttar mig mer än någonsin. Men så är det inte riktigt.
Vad ska man ta sig till när man känner sig minst i världen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar