Men jag gråter bara i regnet.

Ångest och panik och ett vrak som jag som mest vill lägga sig ner och dö.

Så blås en kyss och fyll min kvot

Svullna ögon efter en jobbig natt. Jag blir nog hemma idag.

Kaoskväll/natt/liv

Den vackraste stunden i livet var den när du kom.

Jag hatar mina föräldrar, dom förstår verkligen ingenting. Jag vet att alla säger så, men dom gör verkligen inte det! Dom klagar bara på mig, hela jävla tiden. Jag blir så jävla sänkt av deras kommentarer och påståenden. Hur ni säger hur jävla värdelös jag är, att jag är dum i huvudet, att jag ska dra åt helvete, att jag inte gör någon nytta osv. Det gör så jävla ont. Är jag verkligen så misslyckad? Jag kan inte sluta gråta.

Jag känner hur det här kommer gå åt helvete, jag kommer seriöst gå in i väggen. På riktigt. Jag känner hur paniken kommer, helt random, när vi sitter på lektioner. Hur jag känner att jag inte kommer orka med det här. Jag hör röster i huvudet som skriker en massa saker, jag kan inte koncentrera mig. Jag har gått i skolan sedan den 17e och jag känner redan hur det tar emot att vakna på morgonen, gå upp ur sängen och möta en ny dag.

Men hur gör man då? Hur får man ett stopp på det? Stopp på känslan som gör att man inte vill fortsätta leva. Daniel är min livsglädje just nu, utan honom så vet jag verkligen inte hur jag skulle orka.





Världens finaste Daniel, min ängel.

Just burn my body in a box.

Och föresten, jag hatar er. Jävla föräldrar, ni förstår fan ingenting. Kom fan inte och säg en massa saker till mig när ni inte har en jävla aning om hur det egentligen är. Jag vill inte ha er i mitt liv. Jag sk flytta så fort jag kan till ett eget rum som jag ska hyra i Hammarby Sjöstad. Det kommer bli bäst. Slippa er och ert jävla tjat. Och det ni oroar er för ska hända om jag flyttar hemifrån? Ja, det är exakt så det ska bli. Det växer fram ur hatet jag känner, hatet som är riktat mot er. Se det som ert eget fel.

Och jag vill bara att du ska veta, att om du någonsin går sönder, så ska jag hämta klister och laga dig igen.

Taggar tungpiercing och är orolig över vad mina föräldrar ska säga, men bara lite. Dock så får vi se hur det blir med att äta flytande föda i tre veckor. Det kommer dom inte gilla. Men det kommer jag gilla, för då kan jag krympa lite. Wie

Ångesten sitter kvar under skinnet som min bästa vän, eller snarare värsta vän. Menmen, vad ska man göra.

Godnatt (minus god, då).

Älskling jag vet hur det känns, när broar till tryggheten bränns.

Bara för att jag börjar bli lite mer nöjd med mitt hår, faktiskt.

Le France quelque part

I still remember how we held so strong to this, though we had never really settled on a way out.

Vad gör man när det känns som att det inte finns någonting på jorden som håller en kvar?

Du fastnar perfekt i min polaroid.

Wie hej jätteful bild på trött chey osv. Men iaf, borde jag klippa mig? Sådär, kort på sidorna, långt i mitten osv. Är sjukt pepp. Jag tycker iaf det blev sjukt snyggt HEHE. Ego.

Men du om någon borde förstå att man inte gör såhär mot mig.

Hej jag har inget liv och laddar upp halv-bra tråkbilder.
Just nu känns allt bara jobbigt. Jag är trött på mina vänner som beter sig så jävla äckligt mot mig, och sen beter sig som om ingenting hade hänt. Det är jobbigt att andas, jag vill bara vara själv. Jag är inte ledsen, men jag är inte glad heller. Jag är ingenting. Det är jobbigt att vara ingenting.

MacBook Pro aka bebis (aka Theodor?)

Mmmmmm min fina bebis<3 Har inte kunnat lägga ut bilder för har inte haft photoshop, men nu har jag! Åh, photoshop CS5 är seriöst drömmen till Mac!

Wie

Sho br0r. Tycker att jag är rätt så cool med sår i ansiktet. Camen till MacBook Pro är grym btw. Happi_girl_95

Sexton

Kommer hem till min säng, ett år äldre, en vrickad fot och två blåmärken rikare. Tack för en fin kväll mina underbara vänner! Milkshakedrinkar, cigg, lekpark och det bästa sällskapet man kan hitta är en mycket bra kombination att inviga sitt nya sextonåriga liv på. Det börjar bli riktigt ljust utanför fönstret, himlen skiftar i vackra färger.

Nu ska jag se film och sova. Godnatt.

Dokumentationer

Jag har tänk att jag ska börja blogga. Fint, det får vi väl se hur det blir med. Men jag ska försöka! Mest för min egen skull. Ett sätt att dokumentera mitt liv kanske, så jag kan se tillbaka en dag och minnas hur det var. Nåja, nu ska jag försöka stänga ögonen en stund innan solen gryr och det är dags för en ny dag i det underbara solskenet. Kanske ska se på Skins, eller bara lyssna på fågelkvitter tills jag blir för trött.

Peace.