Livsstatus;

lever, det går väl. Solen gör mig glad, och jag tror att jag behöver det. Pk, cigg och en riktigt fin människa i min närvaro gör allting så himla mycket lättare. Allt är lättare när han är runt om kring mig, och inte bara där inne i mig. Behöver lite festival, behöver lite frihet, behöver lite bästavän igen. Kom tillbaka då.

Can you feel your heartbeat racing?

Nej men, att jag inte avreagerar mig mer här längre. Jag skulle nog behöva det i tider som dessa.

Ångest i bröstet från helvetet och allt gör bara förfärligt ont. Jag önskar att jag kunde säga att allt var bra, att jag går på drömskolan som jag alltid velat gå på, att jag har världens finaste pojkvän vid min sida och att mina vänner stöttar mig mer än någonsin. Men så är det inte riktigt.

Vad ska man ta sig till när man känner sig minst i världen?